Scandinavian koltlore

Kolt
GOVVEN: LAILA DURÁN. BILDEN ÄR BESKUREN

FOTOBOKEN Scaninavian folklore som kom ut i maj, ges ut i en ny utgåva med fler bilder på folkdräkter och koltar. Fotografen Laila Durán har fotat dräkter från norr till söder i både Norge och Sverige och satt ihop det i en massiv fotobok. De samiska modellerna i boken är bland annat Leila Nutti, Tanja Nordfjell och Isak Utsi.
– Jag är lite förälskad i kolten. I den nya boken blir det ännu fler. Jag har precis kommit hem från ett bröllop i Kautokeino och har även fått fota barn, berättar Laila Durán över telefon. Läs mer om hennes fotoprojekt i Nuorat nr 3 2011.

Visste du att...

...När Svenska turistföreningen fyllde 125 år hade de tävlingen Folkdräkt 2.0 där designers fick göra uppdaterade nya folkdräkter för Sveriges landskap. Så här ser Lapplands ”nya” folkdräkt ut, gjord av Anna Svensson, Beckmans.

...60 procent av alla norska kvinnor en bunad, och 30 procent av männen.

Wikisámpi

Norska Wikimedia, som är en del av Wikipedia-organisationen, har nu samiska skribenter, som ska kunna bidra med mer samiskt innehåll till uppslagsverket Wikipedia.
– De samiska texterna på Wikipedia bidrar till att hålla språket levande, säger Wikimedias norska styrelseordförane Jarle Vines till NRK.
Wikipedia har haft samiska artiklar i flera år, men fortfarande finns det stora luckor och de flesta artiklar är korta och inte så innehållsrika. Skribenterna, som till största del kommer från Finnmark, har fått lära sig att lägga in nya artiklar, men också hur man kompletterar artiklar som redan finns.

Hej Anna Åsdell…

Anna Åsdell
GOVVEN: ANNA-MARIA FJELLSTRÖM

…som tillsammans med bland annat Maxida Märak och Per-Josef Idivuoma är med i Giron Sámi teáhters nya kabaré* Byfinnar, lappjävlar och annat pack till hösten. Hur är det att göra en kabaré?
– Det blir jätte jättespännande. Det är mycket musik, lite dans, lite fräckt, lite humor.
Har du gjort det tidigare?
– Lite liknande har jag gjort, men det blir första gången som det blir en kabaré full ut.
Hur skulle du beskriva Byfinnar, lappjävlar och annat pack?
– Det kommer vara mycket glimten i ögat och ta upp olika företeelser i det samiska samhället. Det blir en rolig kväll liksom, om man går och ser den.
Är det svårt att göra något som förväntas vara rakt igenom roligt?
– Jo, det ställer lite krav. Men vi ska ha seminarier ed Babben Larsson, så hon kan komma mycket bra tips. Och kanske göra så att man inte får för mycket prestationskrav på sig själv, för då blir det ju aldrig kul.
Vad gör du mer i höst?
– På teatern kommer jag fara ut med "Tjuvriesilpeh-föreställningen och spela på olika äldreboenden. Annars vet jag faktiskt inte. Vi får se.

*Kabaré = Underhållning med musik, sketcher och dans som framförallt förekommer på restauranger och klubbar.

92…

Steilneset

… PERSONER avrättades i Finnmark anklagad för att ha utövat trolldom på 1600-talet. Varangerhalvön i Nordnorge är det område där flest människor dömdes och brändes på bål. En del torterades också till döds.
I juli invigde drottning Sonja ett monument utanför Vardö till minne av alla som dog. Steilneset som stället kallas är gjort av den kända konstnären Louise Bourgeois och arkitekten Peter Zumthor. Varenda offer, de flesta kvinnor, har fått ett litet minnesplakat.
Häxbränningarna spred sig över Europa under slutet av 1500-talet. Trots att det bodde relativt sett lite folk i Finnmark var det där häxprocesserna var som värst.

“Ett tips till nästa år är att inte ha 36 hål. Det är ju inte Europatouren det handlar om utan Same SM”

En läsare på SR Sápmis hemsida kommenterar nyheten att Same SM i golf i Funäsdalen fick ställas in, på grund av för få anmälda. Arrangörerna har dock meddelat att de gör ett nytt försök nästa år. Det vara bara fem personer som anmälde sig, vilket är för lite för att hyra en hel golfbana, menar arrangören Kerstin Valkeapää.

Populär mjukslöjd

Lulesamisk slöjd
GOVVEN: CJ UTSI

NÄSTAN ALLA tjejer och kvinnor i Tysfjord håller på med duodji i någon form. Men inte så många killar. Det säger Anna Karlsson från Karlstad som har levt i Tysfjordstrakterna för att skriva en avhandling om den lulesamiska duodjitraditionen.
– Det som män förr producerade behövs inte längre. Men mjukslöjden är kvar för att den fortfarande används. Kvinnor gör koltar och allt som hör till, säger Anna Karlsson till NRK.  
Dem hon pratat med berättar att det finns ett stort behov av att fler lär sig att slöjda, för koltar, bälten och skoband är mer populära än någonsin.
– Hårdslöjden används inte på samma sätt och ligger högre i pris, och de som köper den, gör det som konst, säger Anna Karlsson.

Nuorat tipsar om: Sájtte

Sájtte

Unga företagare i Jokkmokk som vill utveckla sin buisness bör hålla ögonen på projektet Sájtte, som under tre år och med 5,4 miljoner kronor ska utveckla näringslivet i Jokkmokk. Pengarna är till för rennäringen och andra samiska näringar och ge bättre förutsättningar för minst tio nya företag. Hälften av dem ska drivas av tjejer. Inom rennäringen ska pengarna särskilt hjälpa till med generationsväxling och nyetablering. Nuorat säger – sök!

Sametings-pride

Sametinget Pride

SAMETINGSPOLITIKERNA Sara Larsson, Min geaidnu, Josefina Skerk, jakt- och fiskesamerna Lars-Erik Fjällström, Landspartiet Svenska samer, tågade i år för första gången i Prideparaden som representanter för sametinget.
– Det var grymt! Helt otroligt mycket folk, roligt folk! Allt från helt nakna människor till galadrottningar och MC-hårdningar. Vi fick massvis med fina komplimanger och hejarop och pepp, berättar Josefina Skerk.
Lars-Erik Fjällström säger att han aldrig har mötts av sådan glädje av så många.
– Jag hoppas att det inte är sista gången som vi samer syns i de här sammanhangen.

Sametingets styrelseordförande Sara Larsson säger också till SR Sápmi att även om man är en liten minoritet ska man känna att sametinget jobbar för en.
Norska sametingsledamoten Laila Susanne Vars menar dock att hon inte ser vad sametinget skulle ha i norska Prideparaden att göra. 
Pridefestivalen anordnas varje år och de senaste åren har politiker och representanter från hela samhället anslutit sig till paraden.

Utställning som gör ont

Katarina Pirak Sikku

KATARINA PIRAK SIKKU fortsätter att göra konst om rasbiologin. I somras har hon haft utställning ”Det förtigna” på Árran i Drag. Hon hoppas att hon kan visa delar av utställningen på Jokkmokks marknad. Katarina Pirak Sikku lyfter fram historien om den rasbiologiska forskningen på samer, med utgångspunkt i sin egen familjehistoria.
Hon har bland annat mätt sig själv med rasbiologiska instrument och skrivit in sina skallmått bland sina släktingars mått, på en av de rasbiologiska listorna som fanns över samerna. Hon började egentligen med det redan på Konsthögskolan i Umeå för flera år sedan.  
– Det här rasbiologiska arbetet går jag ut och in och det kommer att bli ett livslångt projekt. Jag skulle nog inte heller kunna jobba med det hela tiden, jag skulle bli så deppad.


Rasbiologi = Studier av människoraser, som bland annat mätte skallar på folk för att avgöra om de var kortskalliga eller långskalliga. Samer ansågs vara kortskalliga, dvs. en lägre stående ras.

Ekologiskt café

Greta och Linn Huuva på företaget Viddernas hus har tidigare gett Jokkmokkssamerna nya maträtter som samisk sushi. Nu har de öppnat Viddernas café och deli i centrala Jokkmokk. Det är butik och café i ett, med matigare sallader, mackor och hemlagat fikabröd.
– Det kändes som att vi ville ge Jokkmokk en chans. Jag har själv saknat en lite mysigare utemiljö, någonstans man kan gå om man vill äta en god sallad och inte vill köpa en på Statoil, säger Linn Huuva.
Hon berättar att det förutom enklare lunchmat kommer ha lite temakvällar, med till exempel tapas. Samtidigt fortsätter hon och mamma Greta att förädla mat och göra samiska delikatesser. Deras stora passion är egentligen örter, och även på caféet finns det örter som kvanne i maten. Allt lokalproducerat och ekologiskt.
Men är Jokkmokk tillräckligt stort för ett café med ekologiskt fika?
– Vi hoppas ju det, säger Linn Huuva.