Lotta Willborg Stoor och Per Niila Stålka med det gemensamma slöjdföretaget Stoorstålka har tagit fram årets slöjdargrej, en vävsked i plast.
– Ibland får man känslan av att vävning kan vara lite torrt och dammigt, speciellt om man besöker en hemslöjdsbutik. Vi ville ha en vävsked som är snygg, praktisk, prisvärd, skonsam mot garnet och som man blir glad av att väva med, säger Per Niila Stålka.
Vävsked 1.0 som den heter togs fram när de skulle anordna en vävkurs och saknade vävskedar.
– Vi bestämde oss som vanligt att det är lika bra att ta fram en egen design. Detta i god samisk designtradition – vi är ju ett folk som är vana att tillverka våra egna verktyg.
Vävskeden finns bland annat på Ristn.se, Ájtte, Inka i Karasjok och Maritex Gávpi i Kautokeino.
Katri Somby är en av de många samer som utökat sitt facebookande med Twitter. Allt fler ansluter till Twitter, där man kan följa sametingspolitiker, medier och samhällsdebatterande samer. Även Noereh, Sáminuorra och andra organisationer twittrar om vad som händer i deras värld.

”10 years... still Happy and still Young at heart!” skriver Tomas Niemi som firar tio år med sitt märke Happy People Northern Soul, som nuförtiden också finns som webbutik. En del av Happy peoples kläder och accesorarer är säsongskollektioner, en del har blivit klassiker. Bland dem finns Sápmis första streetwear, densamiskinspirerade huvtröjan Ilolaš olbmot-tröjan, som kom för några år sedan. Om du inte hittar någon bra julklapp till någon av dina vänner och har lite pengar över, kika in på happypeople.se

Beatrice: – Jag har inte sydsamiska som modersmål, ens i närheten, men ändå känns det som ett mäktigare språk för mig.
Bengt: – Jag tycker du ska jobba med det. Jag tror att du kommer att bli en lyckligare människa om du lär sig sydsamiska. För du har en gång tänkt tanken att du har den tillhörigheten, och då kommer du behöva språket för att hitta dig själv helt och hållet.
Beatrice Stenman pratar med finlandsvenske Bengt Packalén i tv-serien Urbana samer om varför hon känner att det är så viktigt med samiska. Hela serien finns på Utbildningsradions webb, urplay.se
Dulhjiestidh = Prata utan att riktigt kunna språket
Jealadehtedh = revitalisera något, till exempel ett språk
Elisabeth Gerhardsen på det samiska hälsocentret SANKS konstaterar att man från samiskt håll behöver lyfta blicken också till det sydsamiska området, där samerna lever har en väldigt pressad situation jämfört med andra områden. SANKS är bland annat oroliga för renskötselns framtid i södra Sápmi.

Sápmi 2000 heter konstnären Lena Stenbergs fotoutställning om hur det är att leva som renskötaresame i dag. Hon har jobbat med projektet under fem år och de flesta bilderna är tagna i hennes hemsameby Laevas.
– Idén kom från ett tidigare konstprojekt som jag gjorde 1990. Det hette 1900 och handlade om samernas historia speciella1900-talshistoria.
Lena Stenberg fick många reaktioner på den utställningen och kände att hon ville gå vidare med temat, men den här gången genom en samtidsskildring.
– Det har visats så många utställningar som skildrar storstadsamer och människor som söker efter sin identitet. Jag menar att det är lika viktigt och intressant att berätta om de människor som fortfarande lever i de samiska bosättningarna. Som har styrkan till att bo och jobba i samebyarna, säger Lena Stenberg, som nästa år planerar att ge ut en bok med intervjuer och personliga berättelser som hör till bilderna.
Sápmi 2000 har under hösten visats i Kárášjohka och kommer till Jokkmokk under vintermarknaden.
Lena Stenberg
Jobbar som: Konstnär
Från: Årosjokk/Kiruna
Utbildad vid Konstfack, Stockholm

… situps på en timme gjorde Ola Stinnerbom bland annat för att komma i form till den nya dansföreställningen Absolute wall som hade premiär i Göteborg tidigare i vinter.
I den nya dansföreställningen fortsätter Ola Stinnerbom att utveckla samiska dans och blandar upp det med bland annat jojk och akrobatik.
Börje Salming berättar för tidskriften Vi läser om fantasyboken Och himlens vida väv av Lian Hearns, en av många böcker han läst och gillar. Under hockeyresor valde han att läsa istället för att spela kort och snacka.

Samernas utbildningscentrum har haft några framgångsrika år, där många slöjdare som tagit examen från skolan startat egna företag och försörjer sig som slöjdare. Petter Sjaggo från Seidegava är en av dem som nu bygger sin egen verkstad.
– Jag hoppas få till den någorlunda till vintern. Eller den går att använda redan nu om man eldar rätt ordentligt.
Petter Sjaggo hade sin första egna utställning under samiska veckan i Arjeplog, tillsammans med Leila Nutti och Fia Kaddik. Han blandar traditionell slöjd med nya former. Bland annat har han gjort en hornbrosch med röd gravyr. Inspirationen kommer från ett traditionellt Arjeplogsgehäng och moderna silversmycken.
– På silverbroscher har man ibland röda stenar, så jag tänkte att det var roligare om man har en annan färg till hornsmyckena också. Speciellt på en brosch som bara är gjord för att vara utsmyckning.

33 procent av nyhetstexterna om samer handlar om problem. Förutom problem handlar det mest om konflikter, där samerna står mot myndigheter eller företag. Det visar journaliststudenten Adam Öhman vid JMK I Stockholm. I sin examensuppsats har han tittat på vad fyra stora svenska dagstidningar skriver om samer.
Adam Öhman har gått igenom nyhetsartiklar från 2010 och 1970. I de äldre artiklarna var det vanligast att renskötare var med. 2010 är det mest politiker, och därefter renskötare.
Det positiva i undersökningen är att tidningarna har slutat att använda ordet lapp och att samer intervjuas oftare än tidigare. Men fortfarande är det så att svenskar dominerar texterna, trots att det handlar om samiska frågor.

Uppsala universitet har gett ut en ny lärobok i nordsamiska, speciellt anpassad till att de flesta studenter i Uppsala är samer från Stockholm, som sällan använder ord som lávvu och ren. Ii dušše duoddaris riktar sig till nybörjare och är skriven av Lars-Gunnar Larsson och Cecilia Hedlund som båda undervisar i samiska. Nuorat har plockat ut lite ord från den nya boken, vars texter också lästs in på ljudbok:
Gávpotsánit
Bisánanbáiki = hållplats
Mohtorgeaidnu = motorväg
Miellačájeheaddji = demonstrant
Doapmat = skynda sig
Mátkefuolaheaddji = Incheckning
Oasussearvi = aktiebolag
Beavdegánda = kypare
Kaféa = café