Buaregh RICKARD LÄNTA

Det är aldrig försent. För ungefär fem år sedan började han att träna på alvar, vilket har gett resultat. I två same SM i rad har Rickard Länta visat att han är en vinnare. Om Tour de Sapmi hade funnits i Tärnaby 2009, hade han vunnit också den, eftersom han vann alla springtävlingar. Året efter i Klimpfjäll försvarade han åter sin titel och blev mästare i Tour de Sapmi.

Vad betyder träningen för dig?
– Det är mitt liv, den betyder jättemycket. Jag mår bättre när jag tränar och orkar ta tag i problem i vardagen på ett helt annat sätt. Träningen kommer också till nytta när jag arbetar med renar, är på älgjakt osv. När det har varit hårda dagar i renskogen återhämtar jag mig mycket fortare när jag är tränad. Och så tror jag att det är för många.

Har du alltid tränat?
– Jag tränade mycket när jag var yngre, jag åkte skidor och spelade fotboll men det blev inte så mycket träning när jag var mellan 20-30. När jag åter igen började, tränade jag först i smyg, i det tysta, jag ville inte visa att jag var i dålig form.

Hur mycket tränar du nu och vad?
– Det beror på vilken årstid det är, under september till exempel blir det lite träning tack vare jakt och sarvslakt, man orkar inte. Annars försöker jag träna fem dagar i veckan och orkar kroppen tar jag sex dagar.
Nu springer jag fyra, fem dagar i veckan. För att bli bättre varierar jag min löpning, ena dagen långt och sakta, nästa dag snabbt och kortare. Magen och ryggen håller upp kroppen så där är det allra viktigast att vara stark. När jag är på gymmet brukar jag styrketräna med min egen kropp, sällan med vikter. På vintern åker jag skidor och tränar spinning.

Vilken träning gillar du bäst?
– Skidåkning och löpning, men skidåkning är roligast.

Berätta om ditt roligaste minne.
– Roligast är ju att vinna. När jag vann i Tärna var det jättekul, det var ett lyckorus som satt i länge. Jag ville ju vinna, men trodde inte själv att jag skulle göra det.
Ifjol i Klimpfjell ville alla slå mig och jag hade många förväntningar på mig. Innan jag åkte dit frågade folk mig, till och med de på Fiskflyg: ”Nå lyckas du i år också?”. Jag visste att jag var stark och om det bara är min dag så vinner jag. Och när jag vann Tour de sapmi, var den känslan ännu starkare än i Tärna. Jag fick visa en gång till att jag kan. Jag var så glad, hela hösten gick jag med en fjäder i hatten.

Har du några tips för dem som vill komma igång med träningen och vill vinna?
– Först och främst gäller det att börja. Jag tycker att folk har blivit förslöade och otränade överlag. Vi behöver ju inte bli världsstjärnor men vi är ju samer, ett kulturfolk, vi borde hålla i gång. Vi ska inte bli som amerikanare.
Det är bra att ha ett mål som du har nytta av i vardagen. Att träna med andra är roligt, man sporrar varandra. När de sedan går bra och känns bra, då kan man börja tänka på att tävla.
Men allra viktigast om man vill vinna är att tro på sig själv. Med ett bra självförtroende kommer du långt här i livet. Det kommer alltid att finnas de som är lika duktiga och bra som du men ingen är duktigare eller bättre!

Hur motiverar du dig själv?
– Jag tycker det är så roligt! Men jag har också mål, och ett av dem är att hela tiden bli bättre, att höja trötthetströskeln. Om jag blev trött i den där backen, ska jag orka den nästa gång, ungefär så tänker jag. Ett annat mål är Same SM och Lidingöloppet som jag tränar till.
Jag sporras också när jag ser världsstjärnor på tv som Maret Björgen och Petter Northug. Människor som har kommit långt i livet är historiska, jag vill också bli historisk.

Sara Aira Fjällström

Ij la goassak ilá maŋŋet. Birra vihtta jage dát rájes, duodajn álgij hárjjidallat, ja buorre båhtusav la vaddám. Sáme SM:an guokta jage maŋŋálakkoj la Länta Rickard vuosedam sån la vuojtte. Jus Tour de Sábme lij Dearnan, de luluj dav aj vuojttám, gå divna viehkamgilbbusijt vuojtij, jage maŋŋel Klimfjellan besaj vat vuosedit makkir la vuojttet, gå Tour de Sámev vuojtij.  

Makkir árvvo l hárjjidallam dunji?
– Dat la muv viessom, anáv dav stuor árvvon. Gå hárjjidaláv buorebut väjáv ja ållu ietjáláhkáj rijbav gássjelisvuodajn. Le ávkken árggan degu gå boahttsuj bargav, sarvvabivdon j.n.v.. gå häggagähtjáj lav vájbbam de ruvábut väddjáv. Ja náv jáhkáv la fert almatjij.

Le gus agev hárjjidallam?
– Hárjjidalliv ålov nuorran, tjuojggiv ja tjiektjiv roahttotjiektjamav mavas ij nåv ålov 20-30 jagágin. Gå de vat álggiv de suolev hárjjidalliv, sjav-sjávo, ittjiv vuojn sidá vuosedit man nuolle lidjiv.  

Man ålov dal hárjjidalá ja gåk?
– Na jahkeájgge dav stivrri, sarvesbále buojkulvissan iv åvvå hárjjidalá, iv vuojn nagá. Ietján gähttjalav 5 biejve vahkkuj ja jus nagáv 6 biejve.
Dálla viegav 4-5 biejve vahkkuj. Viehkamusájn vuojn vallu moatteláhkáj, avta biejve viegav mälggat ja suojmma, nuppe biejve oanebut ja ruvábut. Tjoajvve ja tjavelk adnal rubmahav danen hähttu gievras årrot daggu. Gå gievrrodimlanján manáv, de lijkkuv rubmahadättujn iehtjam gievrrodit. Dálven de gis tjuojgav ja duolmov (spinning).

Makkir hárjjidallamij buoremusát lijkku?
– Tjuojggat ja viehkat, valla tjuojggat la suohttasamos.

Giehto duv suohttasamos mujto birra.
– Suohttasamos la ham vuojttet. Vuojttet Dearnan lij ihkeva suohtas, lidjiv nåv ávon ja mihá. Diedon vuojttet sihtiv valla ulmusj vuojn ij allasis jáhke.
Dijmmá Klimpfjellan sihtin gájka muv badjel vuojttet ja ållusis lidjin vuorddamusá. Åvddål dåhku vuolggiv de mujsta gatjádin, tjabu Guollehálediddje (Fiskflyg): ”Na, vuojták vas dán jage?” Diehtiv lidjiv gievrra, jus la ber muv biejvve de vuojtáv. Ja gå de vuojttiv Tour de Sámev, de lij dat dåbddo garrasabbon gå Dearnan. Bessiv vat vuosedit máhtáv. Dajna ávujn viessuv ålles tjavtjav .

Mejt oajvvada nuppijda gudi galggi hárjjidallagoahtet ja sihti vuojttet?
– Na vuostak diedon álgget. Anáv ulmutjijt dálásj ájgen vargga lájkken, e vuojn hárjjidalá. Ep mij dal hähttu nássten sjaddat valla mij lip ham sáme, iemeálmmuk, beras de lulujma hárjjidallat, årrot buorre väjon. Ij sjaddat degu amerikána.
Vuostatjin ulmev biedjat, ulmme mij la ávkken dunji árggan. Hárjjidallat nuppij siegen la suohtas, nubbe nuppev måvtåstuhttet. Gå de buoragit manná ja dåbddu, de máhtá gilbbusa guovlluj gähttjat.
Valla ållu, ållu ájnnasamos jus vuojttet sidá la ietjat nali jáhkket. Buorre iesjåskujn guhkás iellemin jåvsåda. Le agev ulmutja gudi li sämmi tjiehpe ja buore gå dån valla ij aktak la tjiehpep jalik buorep!

Gåk ietjat de måvtåstuhtá?
– Anáv hárjjidallamav nåv niddo suohttasin!
Galla mujna li aj ulme, ja akta dajs la ålles ájge iehtjam gievrrodit ja buoredit. Jus dån dieván vájbbiv de galgav boahtte bále dav nahkat, dale nåv ájádaláv. Ietjá ulmme l Sáme SMa ja Lidingsuolojviegos, masi hárjjidaláv.
Måvtåstuhtáv aj gå vuojnáv värálda nástijt Tv:an degu Maret Björgev ja Petter Northuggav. Ulmutja gudi li guhkás iellemin jåvsådam li histårjålattja, sidáv aj histårjålasj sjaddat.

Sara Aira Fjällström