Sara Larsson sametinget
Sara Larsson, Ruoŧa sámedikki stivrajođiheaddji. Govven: HO Utsi

Buaregh Sara Larsson

Sara Larsson har för andra gången valts till styrelseordförande i sametinget. Den här intervjun gjorde Nuorat när hon valdes första gången, hösten 2009;
Svenska sametinget har fått sin första kvinnliga styrelseordförande. Och yngsta genom tiderna. På första plenum efter valet valdes Sara Larsson, Min Geaidnu, till styrelsens ordförande, trots att bara 8 av 31 ledamöter röstade på henne.


Ska man säga ”Grattis!” eller?
– Ja, men det kunde ju ha varit roligare, en bättre början… För mig höll det på att bli en katastrof. Det såg ut som att vi inte skulle ha någon styrelse alls. Jag tänkte att det här är ju en cirkus, en lekstuga. Nu tar jag mitt ansvar! Och så klev storasyster Sara fram.

Men det är ju inte ditt sameting, inte just ditt ansvar om ni har en styrelse eller inte?
–  Jo, är man en av 31 valda till sametinget då gör man sitt bästa hela tiden. Även om inte mitt parti eller jag skulle tjäna mest på det i längden. När jag blivit vald så grät jag av besvikelse, inte av glädje. Men redan på väg hem dagen efter så började jag tänka att det är nu eller aldrig. Kanske det här var det bästa som kunde hända för sametinget. Många längtar efter något nytt, ett sameting där renskötare inte står mot icke-renskötare, där etablissemanget inte står mot samerna utanför det. Och jag vet att jag kan ro det i land om jag vill och får support.

Varför ville ni inte fortsätta styra tillsammans med Samelandspartiet och Samerna?
– Nu tog ju plenum tidigt beslut om proportionell styrelse, alltså att alla partier ska vara med och styra. Då var vi i Min Geaidnu med och röstade fram Per Mikael Utsi, Guovssonásti (GN), till ordförande. Kanske Samelandspartiet och Samerna blev sura på oss då…? Sen hoppade de partierna av styrelseplanerna. Jag vet inte varför. Jag kan i alla fall inte tänka mig att jobba med Anders Kråik, Samerna, som ordförande i en majoritetsstyrelse. Han är inte en bra ledartyp, tycker jag. Det var faktiskt stökigt i förra styrelsen.

Men hur kan ni hellre samarbeta med Jakt- och fiskesamerna (JOF), som inte vill ratificera ILO 169, som ju ni vill?
– Vi hade inte ett valtekniskt samarbete med JOF. Men nu blev det så här. Jag såg att antingen skulle jag eller Håkan Jonsson bli ordförande. Då kan jag bättre företräda det samiska folket. Jakt- och fiskesamerna måste samarbeta med oss minst lika mycket som vi med dem! Jag hoppas de vill bryta ner muren mellan sig och andra partier, att de tonar ner sitt utanförskap.

Hur tror du Min Geaidnus väljare ser på att ni sitter i styrelse med JOF?
– Våra väljare är less på polariseringen i sametinget, att vi bara bråkar och är rädda för varandra. Att vi samarbetar är inte problemet. Det viktiga är vad vi gör. Och jag kommer INTE att vara med och hindra ILO 169 eller jobba för farmning av renar. Men om vi – Vuovdega, GN och JOF – kan kompromissa och samarbeta så tror jag att Samelandspartiet och Samerna kan haka på. Om det blir bra så blir det mindre interna bråk och mer enighet utåt, mot svenska statens intressen.

Är du redo nu för att träffa kungen, regeringen – och har du kläder för det?
– Haha, kungen kan nästan kvitta. Men jag ser mycket fram emot att träffa ministrar! Först skulle jag vilja träffa utbildningsministern och miljöministern, om rovdjurspolitiken och sameskolstyrelsen. Och jag har insett att shit, jag har ingen representationskolt. Den blå är urgammal och den turkosblå är i ett tråkigt, matt bomullstyg. Och mina skoband är trasiga. Nu när politiken blir arbete och inte fritid hinner jag kanske sy…

Pia Sjögren

Svieriga sámedigge l oadtjum vuostasj nissunav stivrraåvddåulmutjin, ja vil ájgij nuoramus.Vuostasj ållestjåhkanimen válljiduváj Sara Larsson, Mijá Gäjnno, stivra åvddåulmutjin, vájku ber gávtses 31 ájrrasis sunji jienastin.

Galggá gus vuorbev sávvat vaj?
– Galggá, valla suohttasabbo galla luluj máhttet årrot, buorep álggo… munji lij vargga håhkkånibme. Lij degu ejma galga åbbå stivrav adnet. Ájádalliv tjielgga sirkus la dát, degu ståhkamdåhpe. Dálla muv åvdåsvásstádusáv váldáv! Ja de stuoroabbá Sara idij.

Valla ij la dat duv sámedigge, ij la jur duv vásstádus jus diján la stivrra vaj ij?
– Le, mån lav dajs 31 válljidum ájrrasijs akta, ja diedon sidáv barggat buoremusát máhtáv. Vájku ij la agev ávkken muv belludahkaj jalik munji. Gå lidjiv válljiduvvam de bähtádallamis tjierruv, ittjiv mån ávos tjiero. Valla juo maŋep biejve ájádallagåhtiv jur dálla l muddo, ietján ij goassak. Márjju dát la buoremus mij la sámediggáj sjaddam. Ålos dal juojddá ådåsav vuorŋedi, sámedikkev gånnå ällobarggijt e tjuolde ietjá sámijs, gånnå sámijt e tjuolde sámijs. Ja diedáv dájna galla rijbav jus ber sidáv ja viehkev oattjov.  

Manen ejda vilá sidá stivrrit aktan Sáme Rijkabelludagájn jali Samerna?
– Ållestjåhkanibme juo árrat mierredij stivrav låhkojuogo milta, mij sisadná gájkka belludagá galggi aktan stivrrit. De mij Mijá Gäjnon jienastiijma Per Mikael Utsiv, Guovssonásti (G) åvddåulmutjin. Márjju Sáme Rijkabelludak ja Samerna de midjij suhttin …? Dan maŋŋel sij hiejttin stivrraplánaj barggamis. Iv diede manen. Iv gåjt de mån máhte barggat Anders Kråikajn, Samerna, åvddåulmutjin ieneplåhkostivran. Anáv ij la buorre lájddijiddje. Åvdep stivran lij oalle hijoj hájoj.

Valla gåk máhttebihtit ienni barggat aktan belludagájn Jakt- och Fiskesamerna (JoF), mij ij sidá ILO 169av nanustahttet, dij ham dav sihtabihtit?
– Ij lim miján válljimteknijkalasj aktisasjbarggo JoFajn. Valla náv dal sjattaj. Adniv juogu de mån vaj Håkan Jonsson galgaj åvddåulmutjin sjaddat. De mån máhtáv buorebut åvdåstit sáme álmmugav. Jakt- och Fiskesamerna hähttuji mijájn barggat sämmiláhkáj gå mij sijájn! Doajvov sihti gajkkot muvrav, mij la ietjasa ja ietjá belludagáj gaskan, ja unnedit sijá ålggolindåbdov.

Mejt jáhká Mijá Gäjno válljijiddje adni gå lihpit stivran aktan JoF:ajn?
– Mijá válljijiddje li suhttam sámedikke bloahkkapolitijkkaj, ja aj mijá rijdojda ja balojda nubbe nuppes. Tjuolmma ij la mijá aktisasjbarggo. Ájnas la mejt dahkap. Ja mån IV duostuda ILO 169av ja iv ge sidá boatsojäládus galggá slidorsujto láhkáj sjaddat. Valla jus mij – Vuovdega, G ja JoF – máhttep ájgás boahtet ja aktan barggat de jáhkáv Sáme Rijkabelludak ja Samerna aj mijájt tjuovvu. Jus buorre sjaddá de li binnep sisŋásj rijdo ja ienni ienep avtamielakvuohta ålgus, svieriga stáhta vuosstij.  

Le gus dal gärgos gånågisájn ja ráddidusájn gávnadit – ja le gus dujna gárvo dasi?
– Haha, gånågis ij la nåv ájnas iejvvit. Valla ministerijt galla iejvvit sidáv! Vuostak luluv sihtat åhpadusministerav ja luonndoministerav iejvvit, urudispolitijka ja sámeskåvllåstivra birra. Ja dádjadam lav vuoj vuoj, ij la mujna åvdåstimgábdde. Muv lahtte l åbmum ja turkoslahtte l ilá ahkedis ja gärmmadis bomullogábddásis. Ja muv vuoddaga li nåhkåm. Dálla gå politijkka barggon sjaddá ja ij asstoájgge de márjju goarrot astav…

Pia Sjögren
Jårgåliddje: Sara Aira Fjällström