Unga samer mår bra - tacka familjen

Unga samer har god självkänsla och dricker mindre än svenska unga. Starka band till familj och samebyar bidrar till det, enligt Lotta Omma, psykolog.

I MEDIA kan det framstå som att unga samer är deprimerade och utan hopp om en ljus framtid. Men den bilden stämmer inte om man frågar de unga själva.

-Trots att de på många sätt lever i en svår situation är de en stark grupp, säger Lotta Omma, som analyserat enkätsvar från fler än 500 unga samer.

Majoriteten av de svarande jobbar eller studerar och ser positivt på framtiden. Den subjektiva upplevelsen av välmående är till och med bättre än bland motsvarande grupp svenska ungdomar. Det finns flera skyddsfaktorer och en av dem är sammanhållningen i de samiska familjerna.

- DET FINNS EN STARK NÄRHET till familj och vänner och många har en nära kontakt till samebyar och traditionellt sätt att leva. Den här gemenskapen är oerhört skyddande mot psykisk ohälsa, säger Lotta Omma.

Unga samer dricker mindre än svenska unga, men det  mesta tyder på att det är  fler samiska kvinnor än män som dricker riskabelt mycket, vilket förvånar Lotta Omma:

-Jag har inte sett en enda undersökning tidigare där kvinnorna har högre riskbeteende än männen, säger hon. 

HÄLFTEN AV DE UNGA, 18-28 år, som svarat på enkäten har blivit utsatta för kränkande eller särskiljande behandling på grund av sin samiska härkomst. Åtta av tio svarar att de ofta får försvara och förklara den samiska kulturen och levnadssättet för andra. Fyra av tio av dem som har bett om modersmålsundervisning i skolan har inte fått det.

  - Det är chockerande eftersom det är en rättighet som finns inskriven i skollagen, säger Lotta Omma.

YLVA MARIA PAVVAL

BILD SÁMINUORRAS MÖTE: ELIN ANNA LABBA

Bakgrund:

”Att vara ung same i Sverige 2008 - En undersökning av levnadsvillkor och mående hos unga samer” har gjorts av psykolog Lotta Omma i Gällivare. 516 av 880 svarade på enkäten, som gick till unga i sametingets röstlängd, i renmärkesregistret och till medlemmar i sameföreningar och i Sáminuorra.

De svarande bor över hela landet, men flest norrut.

Över hälften arbetar och en tredjedel studerar. Få av de svarande har sjukpenning eller a-kassa. Andelen aktiva är därmed högre än bland svenskar i samma ålder.

26 procent förstår och talar samiska, någon procent till förstår samiska men pratar inte. 86 procent vill lära sig samiska.